Under några innehållsrika sommardagar färdas vi i Sveriges högst belägna landskap genom dess öppna fjällandskap och djupa dalgångar. Här möter vi ett kulturlandskap och en byggnadskultur som har utvecklats i samspel med naturens villkor där människor traditionellt livnärt sig på jordbruk, fäboddrift, järnhantering och skogsbruk. Det gamla bondesamhället har under det senaste seklet alltmer försvunnit samtidigt som fjällturismen vuxit fram och fått en central roll för Härjedalens ekonomi och identitet. Vår ciceron Ola Hanneryd, kommunantikvarie och museichef på Härjedalens Fjällmuseum tar med oss till några väl utvalda besöksmål. Landskapets allmogekultur möter vi på schatullmakaren Jöns Ljungbergs hemgård i Ljungdalen, en nybyggargård från 1700-talet samt på Remsgården, uppförd av finska nybyggare i början av 1600-talet. Ola berättar om härjedalsrokokon, den allmogerokoko som utvecklades ur Jöns Ljungbergs vackra möbler och kyrkoinredningar som vi ser i Vemdalens och Hede kyrka. I Vemdalen besöker vi hembygdsgården och guidas genom bebyggelsen som växt fram i takt med fjällturismens utveckling på Vemdalsskalet. Fäbodkulturen som sedan 2024 är med på UNESCO:s världsarvslista möter vi på Malin Bergman Lidberg och Joni Lidbergs fjällfäbod i Kesudalen. Samernas byggnadskultur möter vi i Mittådalens sameby. I Älvros besöker vi rokokorkyrkan som räddades undan rivning på 1920-talet. Under en heldag besöker vi värdsarvsstaden Røros, känd för sin välbevarade träbebyggelse uppförd runt kopparverket på 1600-talet. På Bygningsvernsenteret möter vi Berit Bakosgjelten och Sophie Gjesdahl Noach som tar med oss på en stadsvandring. I storslagna Røros kyrka får vi höra om det nyligen restaurerade Peder Hiorts gravkapell med sniderier av Jöns Ljungberg.
Deltagarantalet är begränsat och anmälan är bindande. Resan är reserverad för medlemmar i Byggnadsvårdsföreningen. Reser ni som par behöver ni familjemedlemskap i föreningen. Det går bra att teckna medlemskap på föreningens hemsida www.byggnadsvard.se.
OBS! Tänk på att denna resa fungerar bra som avdragsgill kompetensutveckling för offentlig tjänst och privat verksamhet.
Sista anmälningsdag 20 april.
Kl. 08:40-08:55 Samling på Cityterminalen i Stockholm. Reseledare Ellionore Schachnow och representant från Svenska Byggnadsvårdsföreningen möter med skylt vid avgångsgaten. Aktuell bussgate visas på informationstavlorna. Avresa med hyrd buss kl. 09:00.
Efter drygt två timmar i bussen passerar vi den gamla landskapsgränsen till Dalarna och här gör vi stopp för kaffe och besök i Karlfeldtsgården (tolvmansgården) i Karlbo. Här växte diktaren Erik Axel Karlfeldt (1864–1931) upp i släktgården varifrån sockens tolvman utsetts i generationer. Vi åker vidare med bussen till Rättvik där vi stannar till för lunch. I Älvdalen besöker vi Nya Porfyrverket, ett välbevarat industriminne som grundades 1897 av Frost Anders Andersson. Här ägde den svårbearbetade porfyrtillverkningen rum fram till 1984.
Karlfeldtsgården i Karlbo. Foto: Visit Dalarna. Porfyr slipas i Älvdalens Nya Porfyrverk. Foto: Nordiska Museet.
Ca kl. 18:00 Ankomst till Funäsdalen och incheckning på klassiska Hotell Funäsdalen med utsikt över Funäsdalssjön och fjällmassivet Skarvarna.
Kl. 19:30 Tvårättersmiddag med ett glas vin och kaffe på hotellet.
Funäsdalen ovanifrån. Foto: Destination Funäsfjällen. Hotell Funäsdalen.
Kl. 07:00-08:30 Frukost.
Kl. 08:45 Promenad till närbelägna Härjedalens Fjällmuseum.
Här möter vi resans ciceron Ola Hanneryd som är kommunantikvarie och museichef på Fjällmuseet. Vi dricker förmiddagskaffe och blir guidade i samlingsutställningen där vi får en inblick i landskapets rika historia genom de föremål som brukats av fjällbönder, samer och bruksarbetare både till vardags och till fest. Museets historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet då eldsjälen Erik Fundin samlade in föremål och flyttade byggnader till platsen och startade Sveriges äldsta bygdemuseum, idag Fornminnesparken. Den nuvarande museibyggnaden invigdes 1998. Ola introducerar oss för Härjedalsrokokon och schatullmakaren Jöns Ljungberg, vars arbete satte stark prägel på möbler och kyrkoinredningar i Härjedalen under 1700- och 1800-talet. Hanneryd utkom 2021 med boken Härjedalsrokoko under två sekler - om Schatullmakaren Jöns Ljungberg och hans landskap.
Ett exempel på den speciella Harjedalsrokokon, ett korskrank i Storsjo kyrka. Foto Mats Ricklund.
Vår buss möter oss vid museet och tar oss österut till Vemdalen som varje år lockar skidåkare till sina backar i Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö. Vemdalen som ursprungligen var en liten fjällby växte i samband med att nybyggare slog sig ner under 1600 och 1700-talet. Landskapet kring Vemdalen låg i gränszonen mellan samiska renskötselområden och svenska nybyggen vilket innebar både samarbete och konflikter om markanvändning. Under 1800-talet ökade handelsförbindelserna på grund av förbättrade vägar och Vemdalen blev ett naturligt stopp för resande och varutransporter. Fjällturister började söka sig till Vemdalen redan i slutet av 1800-talet men utvecklingen tog fart under 1920–30-talet i samband med att STF etablerade hotell och vandringsleder som lockade fjällvandrare och naturintresserade. Skidåkningens genombrott kom under 1960-talet då skidliftarna byggdes. I Vemdalen äter vi lunch på den gamla hembygdsgården och får en introduktion till gårdens historia. Hembygdsföreningen grundades för över 100 år sedan då den första byggnaden skänktes till föreningen och idag står 19 gamla timmerbyggnader på gården.
Därefter besöker vi Vemdalens kyrka, uppförd 1763 av jämtländske byggmästare Olof Månberg. Timmerkyrkans åttkantiga form är karakteristisk för kyrkor i Jämtland och Härjedalen under 1700-talet. Inuti kyrkan märks bland annat predikstolen av Jöns Ljungberg och altartavlan föreställande korsnedtagningen målad av jämtländske kyrkomålaren Pehr Sundin (1817–1818), vilket utgör ett framträdande exempel på tidens sakrala konst i fjällbygden.
Vemdalens kyrka. Kyrkans interiör. Foto: Alex Giacomini.
På Vemdalsskalet möter vi Torgny Svensson som guidar oss om bebyggelsen som växt fram i takt med fjällturismens utveckling från 1960-talet fram till idag. Torgny är tidigare platschef för Skistar och är en av hjärnorna bakom utvecklingen av Skalets torg.
Vi åker vidare till Hede och besöker kyrkan med samma namn beläget precis intill Ljusnan. Den ursprungliga kyrkan i trä låg på andra sidan vattnet. Den nuvarande kyrkan byggdes 1613 efter att den brunnit ner under Baltzar-fejden 1611–12. Under 1700-talet byggdes kyrkan till och fick sitt nuvarande utseende under ledning av byggmästare Per Olofsson i Dillne. Därmed tillkom bland annat långhuset och sakristian. 1890 uppfördes vapenhuset i nygotisk stil. Klockstapeln med lökkupol utanför kyrkan uppfördes 1751 av dragonen Anders Kjellberg. I kyrkan ser vi predikstolen av Jöns Ljungberg samt altartavlan och kyrkorummet dekorerat av Jämtländske målaren Pehr Sundin.
Hede kyrka interiör och exteriör.
Kl. 19:30 Trerättersmiddag med två glas vin och kaffe på hotellet.
Kl. 07:00-08:50 Frukost.
Kl. 09:00 Avresa från hotellet.
Dagen inleds med besök på Gammelgården i Ljungdalen, ett välbevarat exempel på härjedalsk allmogemiljö från tidigt 1700-tal och schatullmakaren Jöns Ljungbergs hemgård. Parstugan har varit året runt bostad till flera generationer fjällbönder fram till 1935. Byggnaden flyttade till sin nuvarande plats 1954 och överläts till Hembygdsföreningen. Förutom parstugan finns här ett stall, en smedja, ett slåtterstörrös, sommarfjös och en kåta som uppfördes på traditionellt sätt 1992. Här får vi en guidad visning och dricker vi förmiddagskaffe.
Gammelgården i Ljungdalen som idag är hembygdsgård.
Under vår bussresa från Ljungdalen till vår nästa destination i Kesudalen ser vi hur landskapet förändras från den glesa fjällbjörkskogen till det öppna kalfjället med milsvid utsikt över helagsmassivet. Vårt mål är Malin Bergman Lidberg och Joni Lidbergs fäbod som fortfarande är i drift enligt traditionella metoder. Malin och Joni tar emot oss och berättar om den aktuella fäbodskulturen som togs upp på UNESCO:s världsarvslista 2024 och om sina erfarenheter av fäboddrift och byggnadsvård. Här äter vi även en enklare lunch och dricker eftermiddagskaffe.
Fäbodarna brukades historiskt under sommarhalvåren då man förde sina djur till de artrika betesmarkerna som bildats efter år av fäboddrift. Samtidigt kunde man slåtta markerna för att samla in djurfoder till vinterhalvåren. Mjölken var den viktigaste råvaran som producerades i det traditionella fäbodbruket. Under 1800-talet fanns det 5-7 fäbodar i Kesudalen som alla tillhörde en gård i Ljungdalen, en av dessa var Malin och Jonis fäbod "Nol på Lin" som har brukats i familjen i flera generationer. Här pågår ett ständigt arbete med att bibehålla fäbodens funktioner med traditionell djurhållning och restaurerandet av byggnader och betesmarker. Malin och Joni har hjälp av volontärer som hjälper till med djuren under sommarhalvåret. De har nyligen öppnat en byggnadsvårdsbutik i Funäsdalen och har återkommande kurser i traditionellt trähantverk som vi under vårt besök får möjlighet att prova på.
Malin Bergman Lidberg och fäboden i Kesudalen.
Vår buss tar oss till Mittådalen där vi besöker en privatägd gård och får lära oss mer om den samiska byggnadstraditionen. Därefter åker vi tillbaka till hotellet.
Kl. 19:30 Trerättersmiddag med två glas vin och kaffe på hotellet.
Kl. 07:00-08:30 Frukost.
Kl. 08:40 Avresa från hotellet.
Under en heldag besöker vi Røros i Trøndelag, Norge. Røros är en av Europas äldsta trähusstäder som som sedan 1980 är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Staden grundades 1644 efter att man funnit kopparmalm i området och utvecklades med tiden till att bli ett av Norges viktigaste centra för kopparproduktion. Gruvdriften bedrevs kontinuerligt fram till 1977. Stadens bebyggelse och stadsplan är anpassad efter kopparverket och här finns en välbevarad trähusbebyggelse från 16-1800-talet. Røros är även känt som inspelningsplats för vinterscenerna i Pippi Långstrump tv-serien från slutet av 1960-talet. På museet i de gamla smältverksbyggnaderna får vi en inblick i stadens historia. Bredvid museet besöker vi Kurantgården där Bygningsvernsenteret bedriver sin verksamhet. Här möter vi avdelningschef Berit Bakosgjelten och byggnadsantikvarie Sophie Gjesdahl Noach som berättar om Bygningsvernsenteret och bjuder på förmiddagskaffe. Därefter följer stadsvandring och gemensam lunch.
Sleggveien i Røros med sina välbevarade trähus från 1700 och 1800-talen. Här bodde arbetarna på Kopparverket. På foto till höger syns Røros kyrkotorn. Foto: Visit Norway.
På eftermiddagen får vi en guidad visning av Røros kyrka som invigdes 1784 och är en av Norges största landsortskyrkor även kallad "Bergstadens Ziir – gruvstadens stolthet". Kyrkan uppfördes under kopparstadens guldålder och dominerar stadsbilden med sin storlek och plats för över 1600 platser. Inuti präglas kyrkan av sin rokokoinredning och ljusa färger. Byggnadsantikvarie Olaf Piekarski berättar om de nyligen utförda restaureringarna av kyrkan samt Peder Hiorts gravkapell av Jöns Ljungberg.
Røros kyrka interiör. Foto: Visit Norway.
Sen eftermiddag lämnar vi Norge och åker vi tillbaka till Funäsdalen.
Kl. 19:30 Trerättersmiddag på hotellet.
Kl. 07:00-08:20 Frukost och utcheckning.
Kl. 08:30 Avresa med hyrd buss.
Vid byn Remmet ca 1,5 mil nordväst om Sveg får vi en guidad vising i Remsgården uppförd av finska nybyggare i början av 1600-talet. Finska bönderna Jon Jonsson och hans fru Annika flydde till Glissjöberg efter att de deltagit i bondeupproret Klubbekriget. Under flera generationer växte gården till att bli ett av Härjedalens mest välbergade och de kanske mest inflytelserika personerna på gården kallades "Lill-Remsen" och "Stor-Remsen", båda med namnet Olof Olofsson och Mats Olofsson, även kallad "Mats på Rem". Remsgården var ursprungligen fyrbyggd men splittrades 1860. Sedan dess har flera av byggnaderna återförts till gården under 1900-talet. På den timrade parstugan finns en praktfull barfred från 1830. Invändigt är huset rikligt dekorerad med målningar av Erik Wallin från 1774 och innertaket som är målat av Roland Johansson Öberg kommer från Vemdalens kapell som inte längre finns kvar. Gården tillhörde släkten fram till 1875 då det såldes till ett skogsbolag som klädde in väggarna med tidningspapper som isolering vilket ledde till att målningarna än idag är välbevarade. Arthur Hazelius ville att Remsgården skulle flyttas till Skansen för att representera Härjedalen men istället flyttades Älvrosgården dit. Remsgården överläts till Svegs hembygdsförening 1996 och är byggnaddsminne sedan 1999.
Remsgården med sin barfred och målningar av Erik Wallin. Till höger är målning av Vemdalens nya åttkantiga kyrka där Wallin hade gjort arbeten några år tidigare.
Två mil öster om Sveg ligger den lilla byn Älvros, en av härjedalens äldsta byar som nämns skriftligen redan på 1200-talet. Här besöker vi Älvros gamla kyrka beläget vid Norrälvens strand. Troligtvis fanns här ett kapell redan under tidig medeltid på grund av sitt läge längs pilgrimsleden från Hälsingland till Nidarosdomen i Trondheim. I en förteckning från 1589 beskrivs Älvros kyrka som en annexkyrka till moderkyrkan i Sveg. Kyrkan flyttades till sin nuvarnade plats 1638 och genomgick en stor ombyggnation 1739-1740. För kyrkans interiör anlitades härjedalsmålaren Erik Wallin och träsnidaren och snickaren Jonas Granberg från Klövsjö i Jämtland. Taket präglas av Erik Wallins karäkteristiska ulliga moln i grått, svart och vitt och pelarna och ribborna är dekorerade med ekbladsliknande mönster. Den rikt utsmyckade predikstolen är tillverkad av Jonas Granberg. I samband med kyrkans förfall under 1800-talet beslutades det att bygga en ny kyrka och att den gamla skulle rivas. Rivningsarbetet sköts fram och några årtionden senare hade intresset för kyrkan uppstått på nytt och det beslutades att restaurera den. Arbetet inleddes 1928 under ledning av landsantikvarie Eric Festin och kyrkan återinvigdes 1932.
Vi äter lunch på Älvros hembygdsgård.
Älvros gamla kyrka. Foto: Marcus Enström.
Vår färd fortsätter mot Stockholm. På vägen stannar vi till vid Bollnäs museum och konsthall där vi dricker eftermiddagskaffe. Ankomst till Cityterminalen ca kl. 18:00.
Ola Hanneryd är kommunantikvarie och museichef på Härjedales Fjällmuseum. Hanneryd utkom 2021 med boken Härjedalsrokoko under två sekler - om Schatullmakaren Jöns Ljungberg och hans landskap.
Ellionore Schachnow är utbildad konstvetare med kandidatexamen från Uppsala universitet och masterexamen från Stockholms universitet. Hon har tidigare jobbat på bl.a. Hilma af Klint stiftelsen och Cecilia Hillström Gallery.