Kl. 07:30-08:50 Frukost.
Återsamling för busstransfer till Neapels arkeologiska museum (Museo Nazionale). Här tar vi del av de förnämsta fynden av mosaiker, bronser, väggmålningar och skulpturer från Pompeji, Herculaneum och Stabiae. Farnesesamlingen utgör en betydande del av samlingen. Här finns den berömda Alexandermosaiken (1,5 miljon bitar) från 100-talet f.Kr. som skildrar slaget vid Issos mellan Alexander den store och perserkonungen Darius III. Bland de kändaste skulpturerna är den farnesiska Herkules som är en romersk avgjutning av en förlorad grekisk bronsstaty av skulptören Lysippos från 300-talet f.Kr.

Alexandermosaiken från Pompeji och den farnesiska Herkules.
Sedan blir det stadsvandring i Neapel med Hans och Anna.
Neapels historia går tillbaka till grekerna som grundade kolonin Parthenope omkring 700 f.Kr. Under 400-talet f.Kr. anlades en ny stad några kilometer bort som fick namnet Neapolis (den nya staden). Neapolis blev en del av romarriket 326 f.Kr. men behöll länge sitt grekiska språk och traditioner. Under romartiden var Neapolis känd för sina skolor i filosofi och retorik och blev ett populärt tillflyktsmål för romerska aristokrater och kejsare som byggde praktfulla villor i området. Efter Västroms fall år 476 hamnade Neapel under östromskt styre och blev senare ett självständigt hertigdöme (661–1137) under bysantinskt inflytande. På 1100-talet erövrades staden av normanderna och införlivades i kungariket Sicilien. När riket delades 1282 blev Neapel huvudstad i Kungariket Neapel, styrt av familjerna Anjou och Aragonien. Under 1500- och 1600-talen stod Neapel under spanskt styre och växte till att bli en av Europas största städer. På 1700-talet styrdes Neapel av familjen Bourbon och blev huvudstad i det självständiga kungariket Neapel och Sicilien (Bägge Sicilierna). Under denna period upplevde Neapel en blomstringsperiod inom kultur och vetenskap. Efter Napoleonskrigen återkom Bourbonerna men år 1861 införlivades Neapel i det enade kungariket Italien.

Utsikt över Neapel, hamnen och Vesuvius i bakgrunden.
Under vår promenad ser vi kvarteren runt den långa gatan Spaccanapoli. Vi besöker Gesù Nuovo, uppförd 1470 som palats av prins Roberto Sanseverino men omvandlades till kyrka i samband med jesuiternas övertagande under slutet av 1500-talet. Efter att jesuitorden upplöstes 1773 tog franciskanerna över kyrkan fram till 1900-talet, då jesuiterna återvände. Kyrkan är känd för sin storslagna barockinteriör och för relikerna av San Giuseppe Moscati som är ett populärt pilgrimsmål.

Gesù Nuovo.
Därefter besöker vi det gamla klostret Santa Chiara uppfört år 1310 på initiativ av kung Robert av Anjou och hans hustru Sancha av Mallorca. Santa Chiara är känt för sina fantastiska majolikaplattor vilka dekorerar den vackra klosterträdgården. Kyrkan som uprsprungligen byggdes i gotisk stil fick en barock prägel under 1600-talet. Efter att den bombades och förstördes under andra världskriget restaurerades kyrkan till sin ursprungliga gotiska stil.
Vårt nästa besök blir till Cappella San Severo. Giovan Francesco di Sangro uppförde ett litet kapell på platsen 1590 som kallades Santa Maria della Pietà. Hans son Alessandro di Sangro omvandlade det till ett familjebegravningskapell under 1600-talet. Under 1700-talet genomgick kapellet en transformation av prins Raimondo di Sangro som anlitade flera framstående konstnärer för att skapa den praktfulla rokokointeriören med skulpturer som anses vara mästerverk. Den kanske mest kändaste är Cristo velato (den beslöjade Kristus) av Giuseppe Sanmartino. Skulptören Antonio Canova försökte förvärva verket och sade att han frivilligt skulle avstå tio år av sitt eget liv för att producera ett liknande konstverk.

Santa Chiaras klosterträdgård och Den beslöjade kristus (1753) av Giuseppe Sanmartino. En av de skulpturer som finns i Cappella San Severo.Kl. 12:00-13:30 Lunch på egen hand.
Busstransfer tillbaka till hotellet. Gemensam middag på promenadsavstånd från hotellet.