Ingen person i Norden har blivit så synonym med sitt land som Gustaf Mannerheim och hans roll i skapandet av det självständiga Finland. Med professor Nils Erik Villstrand färdas vi genom Mannerheims Finland från barndomshemmet Villnäs slott till hans grav på Sandudd. I Vasa besöker vi Mannerheims bostad och Veteranmuseet. I Tammerfors berättar historikern Aapo Roselius om det avgörande slaget i inbördeskriget som stod i stadens centrum. I S:t Michel besöker vi högkvarteret från vinter- och fortsättningskriget, Mannerheims egen järnvägsvagn och intar festmiddag vid marskalkens eget bord på S:t Michelklubben. Vid Finska viken ser vi kadettskolan i Fredrikshamn. Resan avslutas i Helsingfors med föredrag av professor Henrik Meinander och besök på Riddarhuset och vid graven.

Dagsprogram

Dagsprogram Print icon

Dag 1. Tisdag 26 augusti.: Avresa med Viking Glory från Stockholm.
Kl. 19:00 – 19:20 Samling i Stadsgårdsterminalen (Vikingterminalen). Reseledare Ola Olsson möter med skylt och delar ut båtbiljetter.
Kl. 20:00 Avresa med MS Viking Glory, Viking Lines nya flaggskepp som sattes i trafik i mars i 2022.
Kl. 20:00 Vi intar en gemensam trerätters middag med vin, kaffe & avec i restaurang Kobba, däck 11 i fören. Restaurangen nås enklast med de främre hissarna på båten.
Dag 2. Onsdag 27 augusti.: Ankomst till Åbo, Villnäs slott, Björneborg och Vasa.
Kl. 06:30 – 07:15 (lokal tid) Frukost.
Kl. 07:35 Ankomst Åbo. Nils Erik Villstrand och hans hustru, historikern Britt-Marie Villstrand möter med skylt utanför terminalen.
Kl. 07:50 Avresa från Åbo hamn med vår hyrda buss. Nils Erik och Britt-Marie tar oss först till Mannerheimparken i Åbo som fick sitt namn 1942 med anledning av Gustaf Mannerheims 75-årsdag. Här berättar Nils Erik om Mannerheims besök i Åbo som riksföreståndare (med Gustav III:s maktbefogenheter) den 11:e maj 1919 då han hälsades med ändlöst jubel. Därifrån reste han till Björneborg för att fira stadens befrielse - i praktiken för att slippa vara med om årsdagen av Helsingfors befrielse som ju var tyskarnas verk.

Från Åbo reser vi norrut till Mannerheims födelsegård, Villnäs slott. Slottet är tillsammans med Stora Sarvlax utanför Lovisa är de bästa exemplen i Finland på stormaktstida adelsgårdar. Slottet uppfördes i stram senrenässansstil av riksrådet och amiralen Herman Fleming på 1650-talet. Godset gick inom familjen Fleming till att det köptes i slutet av 1700-talet av Carl Erik Mannerheim från Dalarna (Gustaf Mannerheims farfars far). Godset gick ur släkten Mannerheims ägo 1903, då ekonomierådet Oskar Hannus köpte upp gården. Efter hans död ägde dottern Inkeri Hovinen Villnäs tills det 1961 donerades till finska staten varefter det fungerat som museum. Gustaf Mannerheims föddes här 4 juni 1867 som son till greve Carl Robert Mannerheim och grevinnan Hedvig Charlotta Helena, född von Julin. Som den tredje sonen fick han titeln friherre. Fadern lämnade familjen 1880 med en älskarinna och for till Paris. Modern dog året därpå när Mannerheim var 14 år. Huvudorsaken till att fadern lämnat landet var de stora spelskulder han ådragit sig. Mannerheim stod nu i praktiken som föräldralös och han placerades tillsammans med syskonen ut bland släktingar för omvårdnad. Hans uppfostran togs om hand av morbrodern Albert von Julin. Efter besöket intar vi förmiddagskaffe på slottskaféet.

Villnäs slott där Mannerheim växte upp. Foto Museiverket.

Vid Villnäs kyrka som också är begravningskyrka för släkterna Fleming och Mannerheim ser vi Riddarparken, med en sten för varje av de 191 Mannerheimriddarna. Dessa var soldater och officerare under vinter- och fortsättningskriget som tilldelats Frihetskorsets Mannerheimkors.

Vi färdas vidare norrut, först genom landskapet Egentliga Finland, och kommer sedan in i landskapet Satakunta och dess residensstad Björneborg. Här tar Nils Erik oss med på en vandring i stadens äldsta kvarter kring Kumo älv. Vi ser rådhuset, Johan III:s staty och vid stadskyrkan det gripande monumentet över de stupade i vinterkriget utfört av skulptören Aimo Tukiainen, berömd för Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors. Mitt emot kyrkan och monumentet ligger Nerwanderska huset ritat av Finlands och världens första kvinnliga arkitekt, Signe Hornborg. Vi får höra om stadens stora industrifamiljer, Rosenlew och Juselius. Björneborg utvecklades från mitten av 1800-talet till en av Finlands viktigaste industristäder med stor hamn och järnväg till Tammerfors. Här uppfördes mekaniska industrier, bomullsspinneri och sågverk. Staden ersatte den tidigare residensstaden Ulvsby, som på grund av landhöjningen inte längre kunde fungera som hamnstad.

Aimio Tukiainens gripande monument i Björneborg över stadens fallna söner under vinter- och fortsättningskriget. Tukkiainen är mest känd som skulptören bakom Mannerheims ryttarstaty i Helsingfors. Foto Visit Pori.

Vi intar lunch på anrika Svenska Klubben. Här firades stor festmiddag för Mannerheims den 11 maj 1919, efter hans ankomst från talet i Åbo. På klubben finns även ett Mannerheimkabinett.
Vi passerar sedan landskapsgränsen till Österbotten. Landskapet ändrar här karaktär från Satakuntas barrskogar till Österbottens bördiga slätter av gammal sjöbotten. I bussen får vi höra Nils Erik berätta om Österbottens historia.
Framme i Vasa, Österbottens historiska residensstad, checkar vi in på vårt centrala hotell, Sokos Royal. Vi avslutar vår innehållsrika dag med en gemensam middag i hotellrestaurangen.
Dag 3. Torsdag 28 augusti.: En heldag i Vasa.
Kl. 09:00 Stadsrundtur med buss i Vasa. Nils Erik tar med oss till det gamla kasernområdet uppfört under den ryska tiden. Vi ser även Jägarmonumentet över de i Tyskland utbildade finländare som kom att spela en nyckelroll i inbördeskriget och i uppbyggandet av ett finländskt försvar.
På Österbottens museum intar vi förmiddagskaffe och sedan guidas vi i basutställningen om Vasa stads historia.
I det gamla länsresidenset, granne med Österbottens museum ser vi de rum som Gustaf Mannerheim bodde i under den period i början av 1918 då han ledde den vita armén från Vasa. Rummen är iordningställda och visas med den möblering som Mannerheim hade.

Mannerheims bostad från början av inbördeskriget med hans karaktäristiska fältsäng på landshövdinge- residenset i Vasa.

Lunch på egen hand kring Salutorget. Återsamling vid Finlands frihetsstaty mitt på torget. Monumentet utfört av skulptören Yrjö Liipola är det största minnesmärket i Finland över landets kamp för sin självständighet. Det invigdes 20 år efter inbördeskriget i närvaro av Gustaf Mannerheim och Finlands president Kyösti Kallio. Ceremonin följdes av en publik på omkring 10 000 personer.

Finlands frihetsstaty av Yrjö Liipola på Salutorget i Vasa. Foto: Nina Westerlund.

Nils Erik berättar om torget och Vasa under inbördeskriget. Vi avslutar med ett besök på Krigsveteranmuseet där vi får en guidad visning av museet med minnen från vinter- och fortsättningskriget. Eftermiddagskaffe med dopp på museet.
Middag på egen hand.
Dag 4. Fredag 29 augusti.: Vasa, Ruovesi, Pekkala gård och Tammerfors.
Kl. 06:30 – 08:30 Frukost och utcheckning.
Vi lämnar Österbottens flacka och bördiga kustslätter och reser in i det skog- och sjörika finska inlandet. I Ruovesi vid Näsijärvis strand passerar vi Ritoniemi herrgård. Här var Johan Ludvig Runeberg informator åt Kapten Enehielms söner på 1830-talet. Det var under denna tid som Runeberg träffade veteraner från 1809 års krig och fann inspiration till sitt kommande verk Fänrik Ståls Sägner. I utkanten av byn besöker vi Runebergs källa. Vid den vackra källan läser Nils Erik Runebergs dikt Vid en källa.

Vackert beläget vid Näsijärvis sjösystem ligger Pekkala gård med rötter tillbaka till 1500-talet. Här träffar vi gårdsägarparet Marcus och Anne Hackman. Gården förvärvades på 1750-talet av Marcus förfader Petter Johan Austrell, genom giftermål övergick gården sedan i familjen Aminoffs ägo, varav den senaste Aminoff på Pekkala var Marcus mor Antonia som gifte sig med Patrick Hackman. Vi bjuds på lunchsmörgås med kaffe. Marcus berättar om gården och om de mycket hårda strider som här ägde rum under inbördeskriget, då även hans morfars far, Alexander Aminoff dödades av de röda. Vi får här också se fysiska lämningar av striderna.

Vid Kalevankangas begravningsplats i utkanten av Tammerfors ansluter historikern Aapo Roselius som forskat om inbördeskriget i Finland. Vid huvudentrén ser vi monumentet över Svenska brigaden. Aapo guidar oss vid monumenten för både de som stupat på den vita och på den röda sidan i inbördeskriget. Här ser vi även hjältegravar för de stupade i vinter- och fortsättningskriget.

Kalevakangas huvudentré och hjältegravar. Till höger fil dr. i historia Aapo Roselius som möter upp och guidar oss.

Inne i Tammerfors checkar vi in på vårt hotell, klassiska Radisson Blu Grand Hotel Tammer vackert belägget precis vid Forsenparken. Hotellet invigdes 1929 och är det tredje äldsta hotellet i Finland. Byggnaden ritades av stadsarkitekten Bertel Strömmer och är ett utmärkt exempel på nordisk klassicism. Hotellet gästades även av Mannerheim vid flera tillfällen. Tammerfors grundades 1779 av Gustav III vid den mäktiga forsen mellan sjöarna Näsijärvi och Pyhäjärvi. Under början av 1800-talet växte det här fram textil- och pappersindustrier som kommit att sätta prägel på staden. Efter incheckning tar Aapo med oss på en vandring i centrala Tammerfors där han berättar om stadens historia som viktig industristad och om de avgörande slaget i inbördeskriget som stod här 16 mars – 6 april 1918 då Mannerheims vita trupper besegrade de röda styrkorna. Slaget krävde drygt 2700 liv varav 2000 på den röda sidan och 700 på den vita sidan. En stor del av stadens centrum låg i aska efter striderna.

På Hämeenpuisto (Västra Esplanadgatan) möter vi stadens dramatiska politiska historia i form av monument och symbolbyggnader. För att högtidlighålla minnet av segern lät stadsfullmäktige i slutet av 1918 här uppföra ett frihetsmonument i form av en atletisk naken krigare som höjer sitt svärd i en segergest. Monumentet placerades snett framför de rödas viktigaste byggnad, Folkets hus. Segermonumentet formgavs av skulptören Viktor Jansson, Tove Janssons far. Det var ett av de sista beslut som det gamla stadsfullmäktige (vald utifrån inkomst och förmögenhet) tog. Det nya stadsfullmäktige som 1919 valdes utifrån allmän rösträtt försökte återkalla beslutet om monumentet. Efter Finlands förlust mot Sovjetunionen under andra världskriget pressade den sovjetiska ambassaden igenom att ett Leninmuseum skulle inrättas i Folkets hus för att ihågkomma Lenins och Stalins första möte som skedde i Tammerfors 1905.

Inbördeskriget skapade mycket starka spänningar i det finska samhället mellan de som stått på den segrande vita sidan och de på den förlorande röda sidan. Aapo berättar om hur man i Tammerfors också på flera sett kunnat överbrygga dessa spänningar, som ett exempel på detta ser vi änkehus som uppfördes för arbetarhustrur som förlorat sina män i inbördeskriget.

Tammerfors gamla industribyggnader. Foto: Visit Finland. Segermonumentetet till höger är formgivet av skulptören Viktor Jansson, Tove Janssons far.

Kl. 19:30 Gemensam middag på hotellet.
Dag 5. Lördag 30 augusti.: Tammerfors, Mannerheims jaktstuga i Loppis och S:t Michel.
Kl. 07:30 – 08:30 Frukost och utcheckning.
Kl. 08:20 Avresa. Aapo tar oss med till den omdiskuterade Mannerheimstatyn som idag finns i skogen utanför Tammerfors. Statyn donerades 1938 till Tammerfors stad av Frontmannaföreningen på inaktiv av företagaren Rafael Haarla (född Harberg) med starka kopplingar till den högerradikala Lapporörelsen. Uppförandet av statyn som var tänkt att stå inne i Tammerfors fördröjdes av vinterkriget. Mannerheim uttryckte även en egen önskan att statyn inte skulle resas under hans livstid. Monumentet kom slutligen 1956 att resas på den undanskymda plats den idag står på.

Mannerheimstatyn i skogen utanför Tammerfors.

Vi lämnar Tammerfors på den gamla nordliga landsvägen som följer vattenvägen längs Vånåsstråten. Genom Kangasala socken färdas vi på Kejsaråsen med milsvid utsikt över sjölandskapen. Åsen har sedan 1700-talet varit en stor attraktion och besöktes båda av Gustav III och kejsar Alexander I. På toppen av Kejsaråsen läser Nils Erik dikten "Sommardag i Kangasala" som Zacharias Topelius diktade på närbelägna Harjulaåsen. Här i Kangasala socken hade även Karin Månsdotter sitt änkesäte, Liuksiala. I Hattula by passerar vi Heliga Korsets kyrka, Finlands enda medeltida tegelkyrka. Kyrkan var under medeltiden även vallfartsort.
I Tavastehus dricker vi förmiddagskaffe på Museo Militaria där vi också tar del av på utställningarna om vinterkriget. Museet ligger bredvid Tavastehus slott som uppfördes på 1200-talet som en av Sveriges riksborgar.

Museo Militaria med Tavastehus slott i bakgrunden. Foto: Visit Finland.

På Mannerheims jaktstuga vid Loppis väntar oss sedan en festmåltid efter den mycket matintresserade marskalkens matsedel (Rödbetssoppa, Stekt lamm med rödvinssås och äppeltårta med vaniljmousse). Jaktstugan uppfördes i östra Finland vid sjön Lieksajärvi av fronttrupperna 1942 som en gåva till Mannerheim till hans 75 årsdag 1942. När de sovjetiska trupperna närmade sig togs beslut att flytta stugan. Valet på ny plats föll på stranden vid Puneliajärvi i Loppis socken. Mannerheim kom att besöka stugan vid ett fåtal tillfällen då hans hälsa efter kriget försämrats. Idag ägs stugan av en stiftelse och är ett populärt turistmål.

Mannerheims jaktstuga vid Loppis.

På eftermiddagen färdas vi vidare till S:t Michel, sedan medeltiden viktig centralort och kyrkosocken i södra Savolax. Incheckning och gemensam middag på Sokos Vaakuna väntar kl. 19:45.
Dag 6. Söndag 31 augusti.: Heldag i S:t Michel.
Kl. 07:30 – 09:15 Frukost.
Vi vandrar genom centrala S:t Michel där vi på Salutorget ser skulptören Kalervo Kallios imponerande staty av marskalk Mannerheim. Nils Erik guidar oss sedan på Högkvartersmuseet där marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade sin stab under både vinter- och fortsättningskriget. På museet ser vi bl a Mannerheims stabsrum och kartrummet. I och med utbrottet av vinterkriget 30 november 1939 utnämndes Mannerheim till överbefälhavare av president Kyösti Kallio och flyttade då det militära högkvarteret från Helsingfors till S:t Michel.

Staty över Mannerheim på Salutorget i S:t Michel och till höger Mannerheims stabsrum på högkvarteret. Foto: Tuomas Nalli / Mikkeli city museums.

Vid järnvägsstationen gör vi sedan ett besök i marskalkens järnvägsvagn. Vagnen där Mannerheim bl a tog emot gäster har blivit historisk, inte minst för den hemliga inspelning av bordssamtalet mellan Hitler och Mannerheim på hans 75-årsdag som den finska underrättelsetjänsten gjorde. Inspelningen är den enda som finns med Hitler där han inte talar i affekt. Hitlers oannonserade födelsedagsuppvaktning har också gått till historien då Mannerheim hälsar på honom utan att ta av sig handskarna.

Marskalkens järnvägsvagn.

Från S:t Michel tar vi oss en liten bit utanför staden där lunch väntar på Tertis gård. Här bjuds vi på deras kända savolaxiska smörgåsbord. Gården som stod färdig i början av 1800-talet var under vinterkriget artillerihögkvarter under generalmajor Väinö Svanström och fungerade under fortsättningskriget som intendenturhögkvarter under överste Verner Gustafsson.

Tertis gård utanför S:t Michel är ett bra exempel på de små herrgårdar som uppfördes i Savolax som officersboställen under 1700- och början av 1800-talet. Här serveras vi traditionellt savolaxiskt smörgåsbord. Foto: Tertin kartano.

Eftermiddag på egen hand med möjlighet att besöka Infanterimuseet.
Kl. 18:45 Samling i lobbyn för gemensam promenad till S:t Michelklubben för vår avslutande middag i Finland.
Kl. 19:00 slås dörrarna upp och vi hälsas välkomna till denna sällskapsklubb från 1892. Under både vinter- och fortsättningskriget åt Mannerheim många av sina middagar här och tog även emot middagsgäster på klubben som bl a prins Gustaf Adolf. Efter välkomstdrink bjuds vi till bords där vi serveras en av marskalkens favoritmåltider, vorschmack, gös walewska och caramel-chocolate ganache med tillhörande drycker och kaffe.

Mannerheim tar emot prins Gustav Adolf på St Michelklubben. Foto: SA-Kuva.
Dag 7. Måndag 1 september.: S:t Michel, Fredrikshamn, Finlands Riddarhus och Helsingfors.
Kl. 06:15 - 07:30 Frukost och utcheckning.
Vi lämnar det finska inlandet och far söderut mot Fredrikshamn vid Finska viken. Här skrevs den 15 årige Mannerheim in på kadettskolan. Den Finska kadettskolan grundades av Gustav III 1779 och förlades till Kuopio och sedan till Haapaniemi. År 1818 flyttades skolan till Fredrikshamn. Nuförtiden är skolan en del av Försvarshögskolan i Sandhamn i Helsingfors men bär fortfarande valspråket ”Constantem decorat honor – Heder är den uthålliges lön”, lånta från skolans första ledare överste Göran Magnus Sprengtporten. Gustaf Mannerheim kom här 1882 att inleda sin militära bana men relegerades fyra år senare grund av insubordination. Han började då studera vid Böökska lyceet i Helsingfors och avlade 1887 studentexamen som privatist. Strax därpå begav han sig till S:t Petersburg och lyckades hösten 1887 vinna inträde vid Nikolajevska kavalleriskolan. Han gjorde väl ifrån sig och befordrades 1889 till kornett. Efter förmiddagskaffe gör vi en vandring i Fredrikhamns historiska centrum med sin karaktäristiska runda stadsplan. Den gamla kadettskolan brann ner 1887 och ersattes med den nuvarande skolbyggnaden 1892. I denna byggnad finns idag Finlands reservofficersskola.

Den gamla kadettskolan som brann ner 1887.

Bussen tar oss sedan västerut längs Finska viken. Framme i Helsingfors tas vi emot på Finlands Riddarhus. Framför ättetavlorna i riddarsalen berättar sedan riddarhusgenealog Magdalena af Hällström om Riddarhuset och om ätten Mannerheim. I en av de angränsande salarna intar vi sedan lättare lunch (lunchsmörgås), till det efterföljande kaffet träffar vi Henrik Meinander som då håller ett föredrag om Gustaf Mannerheim. Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors Universitet och tidigare chef för Mannerheimmuseet. År 2017 i samband med Finlands 100-årsjubileum utkom han med den prisbelönta biografin Gustaf Mannerheim: Aristokrat i vadmal.

Finlands Riddarhus.

Då Mannerheimmuseet är stängt för flerårig renovering ersätts detta besök med att Henrik Meinander ger oss en bussguidning genom Mannerheims Helsingfors. Guidningen avslutas på Sandudds begravningsplats där vi besöker marskalkens centralt placerade grav. I närheten ligger också Finlands andra presidenter begravda.

Mannerheims grav på Sandudds begravningsplats.

Kl. 16:00 Incheckning Silja Line.
Kl. 17:00 Avgång med Silja Symphony.
Kl. 20:00 Trerätters middag med två glas vin, kaffe & avec på restaurang La Tavolata, däck 6 i fören.
Dag 8. Tisdag 2 september.: Ankomst till Värtaterminalen i Stockholm.
Kl. 07:00 – 09:30 Specialfrukost på La Tavolata, däck 6 i fören.
Kl. 10:00 Ankomst till Värtaterminalen i Stockholm (Obs! Det är inte samma hamn som vi lämnande Stockholm från med Viking Line).
Ciceroner.: Nils Erik Villstrand och Henrik Meinander.

Nils Erik Villstrand verkade 2000–2017 som professor i nordisk historia vid Åbo Akademi och tidigare som chef för Österbottens museum i Vasa. Han har i huvudsak ägnat sig åt svensk stormaktstid i sin forskning och publicerat bl.a. Riksdelen, Finlands svenska historia 2 (2009) samt skrivit huvuddelen av texten i volymen om stormaktstiden i Norstedts Sveriges historia (2011). Hemlandskapet Österbottens historia med slagfält, bondeskrytbyggen, bönehus och salpeterlador har aldrig upphört att intressera Nils Erik.

Henrik Meinander är sedan 2002 innehavare av den svenskspråkiga professuren i historia och prefekt för den historiska institutionen vid Helsingfors universitet. Han är bl. a. ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien. Foto: Veikko Somerpuro.

Avgångar & priser