Kl. 07:30 ankomst till Rovaniemi järnvägsstation. (Möjlighet att äta frukost på tåget på egen hand från kl. 06:30).
Från järnvägsstationen reser vi med vår buss till Lapplands skogsmuseum i Rovaniemi. Här väntar kaffe med frukostsmörgås och kaka. Efter detta guidas vi genom museet som berättar om skogshanteringens utveckling i Lappland.
Det finska landskapet Lappland var fram till 1809 gemensamt landskap med Svenska Lappland och en del av Västerbottens län. Lappland eller Lappmarken var samernas land där de drev sina renhjordar efter årstiderna med vinterbete i skogsmarkerna och sommarbete i fjällområdena. I samband med kyrkan och svenska statens framväxt grundades under medeltiden församlingar vid Bottniska vikens kuster. Församlingarna kom att sträcka sig från kusten inåt lappmarken som delades i bl a Umeå, Piteå, Torneå och Kemi lappmark. Den viktiga pälshandeln med samerna sköttes av birkarlarna, handelsmän från kustområdet. Gustav Vasa kom sedan att ta kontroll över pälshandeln genom tillsättningen av statliga lappfogdar som både skötte handel med och skatteindrivning av samerna. Stora delar av det som idag utgör Finska Lappland var långt in på 1600-talet omtvistat område, där de lokala samebefolkningen kunde råka ut att tvingas betala skatt till både Sverige, Danmark (Norge) och Ryssland som alla gjorde anspråk på området.
Från Rovaniemi reser vi rakt norrut med buss till Sodankylä där vi ser den gamla träkyrkan från 1689. Kyrkan uppfördes på Karl XI:s egen bekostnad som den tredje i Kemi lappmark efter kyrkorna i Enare och Kemijärvi. I koret ser vi altartavlan från 1739 utförd av kyrkomålaren Petter Bergström. Kyrkan var en av få byggnader som klarade sig efter Lapplandskriget.
Sodankylä kyrka med sin stämningsmättade interiör av omålande timmerväggar.
Från Sodankylä fortsätter vi på Ishavsvägen. Vägen som byggdes under svåra förhållanden stod klar i sin helhet 1931 och följer huvudsakligen Finnmarksleden (som härleder från 1500-talet), vilket förband Lappland med norska Finnmarken. Vägbygget blev också själva blodomloppet i skapandet av den finska turistnäringen i Lappland. Ishavsvägen blev under 1930-talet ett exotiskt resmål som lockade resenärer från när och fjärran som fick uppleva ödemarkens vidder, enaresamernas kultur, ishavskusten med karga fjordlandskap och uppförandet av den toppmoderna nickelgruvan vid Petsamo. I Svenska Dagbladet kunde man bl a ta del av Arthur Lundqvists och Jarl Hemmers resebeskrivningar från Ishavsvägen.
Vårt nästa stopp längs vägen är Kaunispää fjälltopp, beläget ca 400 meter över havet. Fjälltoppen ingår i Saariselkäs lågfjällskedja som även är vattendelare, där fjällens vattendrag mot norr mynnar ut i Norra Ishavet och vattendragen på södra sidan mynnar ut i Bottenviken. Berget har en turbulent historia med blodiga strider under Lapplandskriget och turism som sträcker sig tillbaka till det tidiga 30-talet. Under en trevlig lunch på fjälltoppen får vi ta del av de enastående vyerna där man vid klart väder kan skåda upp till hundra olika fjälltoppar. Det storslagna fjällandskapet för också tankarna till Zacharias Topelius klassiska vintersaga Sampo Lappelill om den lille samepojken Sampos möte med Fjällkungen. Med lite tur ser vi här också renar på sommarbete.
I Ivalo som totalförstördes under Lapplandskriget besöker vi den lilla finskortodoxa kyrkan som uppfördes efter kriget för flyktingar från Petsamoområdet. På sen eftermiddag anländer vi sedan till Enare kyrkby och vårt hotell Wilderness Juutuan Hotel. Tid på egen hand.
Kl. 19:00 Välkomstdrink på hotellets terrass.
Kl. 19:30 Gemensam middag i hotellets matsal med panoramafönster mot Juutanjokis brusande forsar. Efter middagen kan man med fördel avsluta kvällen med ett glas under midnattssolen på hotellterrassen eller ta en liten promenad ner mot den lilla fiskehamnen i Enare kyrkby.
Vy över de vackra lappländksa landskapen. Traditionella fiskebåtar i Enare kyrkby.
.png)
 - kopia.jpg)
.jpg)
