Samling på Cityterminalen i Stockholm kl. 07:45. Bussgate anges på informationstavlorna. Färdledare Ellionore Schachnow från Mejt Resor, Karin Bruhn-Möller från Vännerna och ciceron Micael Ernstell från Nationalmuseum möter med skylt vid bussen. Avfärd kl. 08:00.
På E4:an reser vi söderut mot Småland. Landskapsnamnet Småland, ”de små landen” är ett samlingsbegrepp för de små medeltida hövdingadömen Ydre, Kinda, Tveta, Vista, Vedbo, Tjust, Sevede, Aspeland, Handbörd, Möre, Värend, Finnveden och Njudung.
Under vår bussfärd stannar vi till i lilla Väderstad, världsberömt för sina jordbruksmaskiner. Här dricker vi förmiddagskaffe på trevliga Väderstad Centralkonditori.
I utkanten av Värnamo besöker vi Vandalorums konsthall. Idén till konsthallen kom från den legendariske Sven Lundh, grundare av möbelföretaget Källemo Ab. Byggnadens arkitekt är den kände italienaren Renzo Piano. Här börjar vi med att äta lunch på närproducerade råvaror i museets trevliga restaurang. Museichef Elna Svenle och trädgårdsmästare Gunhild Øibakken Pedersen möter och visar museets nya permanenta konsträdgård. Under sin tid som svensk konstkritiker i New York i början av 2010-talet kom Svenle i kontakt med den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf som bla utformat den omtalade parken på den nerlagda högbanan The High Line, New York. Piet Oudolf är en ledande figur inom "New Perennial"-rörelsen och centralt för hans trädgårdsdesign är ett fokus på naturalism, växtens livscykel, färg, struktur och skulpturala kvalitet, ofta med inslag av perenner och gräs.
Elna Svenle, Museichef på Vandalorum och Piet Oudolf, trädgårdsarkitekten bakom den nya permanenta konstträdgården på Vandalorum.
Oudolfs monumentala trädgård på Vandalorum är hans första vid en nordisk kulturinstitution. Konstträdgården omfattar bl a en 3 500 m² stor perennäng och ca 26 000 plantor av drygt 100 olika växtslag. Tanken är att trädgården ska vara bestående men ständigt i förändring under de växlande årstiderna.
Piet Oudolfs konstträdgård på Vandalorum.
Vi får även se utställningen Garden Futures: Design som växer. Utställningen utforskar trädgårdens historia, samtid och framtid ur ett globalt perspektiv. I en tid präglad av klimatkris, globalisering och osäkerhet kring matförsörjning kan trädgården fungera som ett laboratorium för nya idéer. I utställningen visas verk av drygt 100 konstnärer, formgivare och landskapsarkitekter som på olika sätt relaterar till denna tematik.
På Vandalorum ser vi aktuella utställningen Garden Futures: Design som växer med bl a verket Bosco Verticale av Stefano Boeri.
I centrala Värnamo besöker vi sedan Bruno Mathsson center, inrymt i ett av den världsberömde möbleformgivaren Bruno Mathssons glashus. Bruno Mathsson kom från en rad av snickarmästare på pappans sida och fick tidigt lära sig trähantverkets metoder. Han tog till sig kunskap kring formgivning och blev tidigt inspirerad av funktionalismen. År 1931 fick Mathsson ett av sina första uppdrag, att rita en stol till Värnamo Lasaretts väntrum 1931. Resultatet blev ”Gräshoppan” med böjd träram och sits av sadelgjord. Den blev varken uppskattade av personalen eller patienterna och ställs undan på lasarettets vind. Trots detta fortsatte Mathsson att utveckla sittandets mekanik. Kuriosa är att han försökte hitta den perfekta sittkurvan genom att sätta sig i en snödriva som han sedan överförde till ritbordet.
Bruno Mathsson sittande i en av sina Pernillastolar i sitt hem på 1950-talet.
Mellan 1933 och 1936 utvecklade han sina tre karakteristiska grundstolar: arbetsstolen, vilstolen och liggstolen modell 36. Under en utställning på Röhsska museet 1936 fick Mathsson sitt stora genombrott i Sverige. Året därpå fick han internationellt erkännande på världsutställningen Paris Expo där han mottog Grand Prix för sin säng. Framgångarna resulterade i att han bl a fick leverera möbler till Museum of Modern Art i New York och delta i flera världsutställningar. Under en längre USA-resa 1948–49 blev han introducerad till kontinentens stora arkitekter. Resan skulle inspirera honom till att skapa sina berömda glashus, varpå det första blev den egna utställningshallen i Värnamo 1950. Glashusen präglas av sin enkelhet, funktionalitet och harmoni med den omgivande naturen. Han skapade flera glashus för att sedan återvända till möbelsnickeriet under 60-talet.
Bruno Mathsson center, Värnamo.
Vi checkar in på Scandic Värnamo, ritat av den danske arkitekten Bent Jørgen Jørgensen. Hotellet ansågs vara Europas modernaste i samband med invigningen 1955. Här fanns dåtidens moderniteter som bl a tv-uttag och receptionen var utrustad med telefax för internationell kommunikation. Här fanns även Värnamos första och enda hiss, som många av stadens invånare roade sig med att provåka. På kvällen välkomstdrink följt av en gemensam middag på hotellet.
.png)
