Möt Österbotten när vintern är som vackrast! Stina Ekblad tar oss med till sin hembygd och läser utvalda texter. Vi besöker bl a Zacharias Topelius vackra födelsegård Kuddnäs i Nykarleby, Döbelnmonumentet i Jutas, Jarl Hemmers uppväxthem och Östermarks kyrka med Tove Janssons altartavla. Vi bor i trevliga tvåspråkiga Vasa och vår resa sammanfaller med årets stora teaterhelg i staden. På Wasa Teater får vi uppleva musikalen Katrina efter Sally Salminens kvinnoroman från 1936 i dramatisering av Kaisa Lundáns och med nykomponerad musik av Aili Järveläs. På stadens andra teater, Vasa stadsteater (Vaasan Kaupunginteatteri) njuter vi av Puccinis Tosca i egen uppsättning. Vi bjuds också ett författarmöte med aktuelle Simon Ventus och möter konst av Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg och andra finska klassiker på Österbottens museum. Under bussresan mellan färjeläget i Åbo och Österbotten gör vi trevliga stopp i Björneborg med besök på återöppnande konstmuseet och i Kristinestad med sina välbevarade trähuskvarter. Vår Finlandsresa avslutas i Åbo med besök i konstnären Jan – Erik Anderssons omtalade allkonstverk Life on a Leaf, vilket både fungerar som bostad och konstverk.

Dagsprogram

Dagsprogram Print icon

Dag 1. Onsdag 29 januari.: Avresa från Stockholm.
Kl. 19:00-19:20 Samling i Viking Line terminalen, Stadsgården. Ola Olsson från Mejt Resor möter med skylt i mitten av terminalen och delar ut biljetter. Stadsgårdsterminalen nås enklast med SL buss till hållplats Londonviadukten eller med Viking Lines transferbuss från Cityterminalen med avgång 18:30 (bussbiljett köps med kort på transferbussen).
Kl. 20:00 Avgång M/S Viking Glory.
Kl. 20:00 Trerätters middag med två glas vin, kaffe och avec, Restaurang Kobba, däck 11 i fören.
Dag 2. Torsdag 30 januari.: Björneborg, Kristinestad, Östermarks kyrka och Vasa.
Kl. 06:00–07:10 (lokal finsk tid) Frukostbuffé på däck 10 i fören.
Kl. 07:35 Ankomst till Åbo.
Kl. 07:50 Avfärd med buss från färjeterminalen.
Efter ankomst till Åbo färdas vi norrut, först genom landskapet Egentliga Finland och kommer sedan in i landskapet Satakunta. Satakunta skulle kunna översättas till Hundrasockneland, vilket kan tyda på tidiga kontakter och inflytande av Sveaväldet som använde häradsindelningen "hundare". I Satakuntas residensstad Björneborg intar vi förmiddagskaffe på anrika Svenska klubben vackert belägen vid Kumo älvs strand.

Björneborg i vinterskrud.

Vi passerar sedan landskapsgränsen till Österbotten. Landskapet ändrar här karaktär från Satakundas barrskogar till Österbottens bördiga slätter av gammal sjöbotten vilka sträcker sig ända upp till Uleåborg. Österbotten var historiskt Finlands största landskap och sträckte sig upp till området vid Kemi älv där landskapet gränsade till Västerbotten. Efter nationsklyvningen 1809 skapades på den nya sidan gränsen i Sverige ett nytt landskap, Norrbotten vilket tidigare utgjorde norra delen av Västerbotten. Vårt första stopp i Österbotten blir i Kristinestad grundad 1649 av Drottning Kristina och ofta kallad ”Bottenhavets pärla” beroende på dess välbevarade gamla trähusbestånd och smala gränder. Här möter vi vår lokala guide, Canne Lundberg tidigare gymnasielärare i staden. Canne tar oss med på en stadsvandring genom de gamla trähuskvarteren. Vi besöker sedan Lebellska gården, uppförd på 1760-talet. Köpmannagården som idag är museum berättar om den bottniska handels- och skeppsredarkulturen. Som flera andra österbottniska handelsfamiljer skapade sig familjen Lebell en förmögenhet på försäljning och frakt av timmer och tjära. Efterföljande lunchbuffé på restaurang Jungman.

Kattpiskargränd Lebellska gården i Kristinestad.

Österbotten är språkligt uppdelat mellan det svenskspråkiga kustområdet i södra och mellersta delen av landskapet och det resterande delen av landskapet i inlandet och längs norra delen av Bottenviken som är finskspråkigt.

Från Kristinestad åker vi till Östermarks (finska Teuva) socken som ligger på den finska sidan av språkgränsen. Här besöker vi kyrkan som uppfördes 1953 efter att den tidigare kyrkan brunnit ned. Den nya kyrkan ritades av Finlands första kvinnliga kyrkoarkitekt Elsi Borg. Borg gav Tove Jansson uppdraget att utföra den nya kyrkans altartavla. I Östermark kallas kyrkan för kvinnokyrkan, tack vare Borg, Jansson samt Lisa Johansson-Pape som formgav kyrkans belysning och textilformgivaren Dora Jung med sin altarduk samt landskapsarkitekten Maj-Lis Rosenbröijers formgivning av kyrkogården. Tove Janssons De tio jungfrurna är målad på torr kalkputs med al seccoteknik, skildrar berättelsen om de fem förståndiga och de fem oförståndiga jungfrurna i Matteusevangeliet. Jansson gjorde många skisser till altartavlan, varav den sista gjordes i skala 1:1. Genom en perforerad skiss knackade hon målningens kontur i kol på väggen för att måla upp färgerna.

Här i kyrkan möter vi upp Stina Ekblad som berättar om Tove Jansson och läser ur hennes brevväxling med Viveca Bandler som bl a behandlar arbetet med altartavlan i Östermark.

Tove Janssons altartavla De tio jungfrurna, 1953.

På sen eftermiddag ankommer vi till Vasa och Sokos Vaakuna Hotel vid Salutorget.
Kl. 19:30 Gemensam trerätters middag på hotellet.
Dag 3. Fredag 31 januari.: Heldag i Vasa, Österbottens museum, skådespelarsamtal och Katrina på Wasa Teater.
Kl. 07:00–08:40 Frukost.
Kl. 09:00 Samling i bussen utanför hotellet. Här möter vi professor Nils Erik Villstrand som tar med oss på en bussguidning av staden. Nils Erik har varit chef för Österbottens museum och var under många år professor i nordisk historia vid Åbo Akademi. Vasa grundades 1606 av Karl IX men på grund av landhöjningen och en förödande stadsbrand kom staden att flyttas sju kilometer närmare kusten till sitt nuvarande läge. Staden utvecklades till en viktig residens-, industri-, och hamnstad under 1800-talet.

Finlands frihetsstaty av Yrjö Liipola från 1938, Trefaldighetskyrkan och professor Nils Erik Villstrand.

På Österbottens museum väntar sedan förmiddagskaffe. Här får vi sedan visning i museets högklassiga konstsamling med verk från den finska guldåldern av bl a Wäinö Aaltonen, Fanny Churberg, Adolf von Becker, Albert Edelfelt, Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg, Pekka Halonen, Akseli Gallen-Kallela och Tyko Sallinen. Samlingen skapades av vasaläkaren Karl Hedman hans fru Elin Hedman i början av 1900-talet.

I det gamla länsresidenset granne med Österbottens museum ser vi sedan rummet som general Gustaf Mannerheim (från 1942 marskalk av Finland) bodde i under början av 1918, då han ledde de vita trupperna under finska inbördeskriget. Rummen är iordningställda och visas med den möblering som Mannerheim hade.

Efter lunch på egen hand kring Salutorget samlas vi för promenad till Wasa Teater där Stina Ekberg leder ett skådespelarsamtal med Emma Klingenberg som har huvudrollen i kvällens musikal Katrina.

Efter några timmar på egen hand i Vasa samlas vi för gemensam promenad till Wasa Teater och musikalen Katrina. Den unga Katrina lockas av kärleken att flytta från Österbotten till Åland för att bli sjömanshustru. Trots att hon blir lämnad ensam i den torftiga stugan, lyckas hon gång på gång övervinna både yttre svårigheter och sig själv. Katrinas stolthet och rättvisa banar väg där hon utmanar samhällets normer och vad det är att vara kvinna. Katrina är en klassikerroman av Sally Salminen. Kaisa Lundáns dramatisering och Aili Järveläs nykomponerade musik ger nu nytt liv åt Katrinas berörande berättelse. Skådespelaren Emma Klingenberg och musikerna Aili Järvelä, Ulriikka Heikinheimo och Senni Valtonen sjunger Katrinas hjärtskärande historia. I pausen intar vi en lättare teatersupé med sikmoussesmörgås och ett glas vin.

Katrina på Wasa Teater. Till höger Sally Salminen. Sally Salminien 1906 - 1976 var en åländsk författarinna. Salminen slog igenom när hon 1936 vann en svensk-finländsk romanpristävling med Katarina. Romanen har översatts till ett tjugotal språk och filmatiserades 1943 av Gustaf Edgren. Hon skrev romanen medan hon arbetade som hembiträde i New York. Sally Salminen gifte sig 1940 med den danske målaren Johannes Dûhrkop och var bosatt i Danmark. Hon skrev flera romaner efter Katarina, men nådde aldrig samma framgångar som med debuten.
Dag 4. Lördag 1 februari.: Kuddnäs, Jutasmonumentet, Oravais och Tosca på Vasa stadsteater.
Kl. 07:00–08:40 Frukost.
Kl. 09:00 Avresa med vår buss till Kuddnäs gård i Nykarleby, en av Österbottens främsta sevärdheter. På Kuddnäs växte den stora finländske historikern och författaren Zacharias Topelius upp som son i ett provinsialläkarhem. Vi delas upp i två grupper. Medan den ena gruppen guidas i gården intar den andra kaffe och får höra Stina berätta om Topelius och läsa utvalda stycken.

Topelius barndomshem Kuddnäs. Till höger Zacharias Topelius 1818 - 1898 blev av samtiden först känd som lyriker i romantikens anda (Ljungblommor I, 1845) men han torde av eftervärlden vara bäst ihågkommen som författare av historiska romaner, främst Fältskärns berättelser och författare av barnlitteratur. Hans Läsning för barn – sagor, pjäser och dikter – nådde stor spridning och kom att påverka senare barnboksförfattare som Astrid Lindgren. Topelius hade även ett långvarigt inflytande som läroboksförfattare genom att t.ex. Boken om vårt land (1875) utnyttjades i finländska skolor in på 1900-talet. Han skrev även åtskilliga psalmer. Han finns representerad i 1986 års svenska psalmbok med originaltexterna till sex verk.

Utanför Nykarleby ser vi Jutasmonumentet uppfört 1885. Här stoppades tillfälligt de ryska anfallen under kriget 1808. Om Georg Carl von Döbeln skrevs bland annat: ”Han egde ganska stor fältherreblick och beslutsamhet samt mycket stor fyndighet och förslagenhet” Stina läser Döbeln vid Jutas ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik ståls sägner.

Illustration Georg Carl von Döbeln vid Jutas av Albert Edelfelt i Fänrik Ståls sägner. Till höger Johan Ludvig Runeberg (1804 - 1877). Runeberg betraktas som Finlands nationalskald. Ur hans mest spridda verk, Fänrik Ståls sägner, har bland annat texten till Finlands nationalsång, Vårt land hämtats.

I Oravias ser vi sedan kyrkans fattiggubbe utanför klockstapeln. Österbotten med sina duktiga timmermän är känt för sina ”fattiggubbar” fattigbössor i form av träfigurer placerade vid kyrkogårdsmurarna eller klockstaplarna.

På den historiska restaurangen Ädelbragd beläget vid kommandokullen bjuds vi sedan på en historisk festmåltid inspirerad av Kajsa Wargs recept.

Efter egen tid i Vasa återsamlas vi kl. 18:15 för gemensam promenad till Vasa Stadsteater Vaasan Kaupunginteatteri och kvällens föreställning av Tosca. Giacomo Puccinis operaklassiker Tosca bygger på Victorien Sardous pjäs La Tosca. Dirigent för operan är Anna-Maria Helsing och operan regisseras av Seppo Välinen, chef för Vasa stadsteater. Kostymerna till verket är formgivna av Emilia Eriksson och scenografin av Mika Haaranen. Operan arrangerades av Touko Niemi. Titelrollen som Floria Tosca tolkas av sopranen Reetta Haavisto, barytonen Waltteri Torikka som baron Scarpia och tenoren Mika Pohjonen som Mario Cavarados. Andra roller inkluderar Heikki Aalto, Jacob Waselius och Henri Uusitalo. Operan är gjord i samarbete med Vasa stadsorkester, och kören för operan är Vasa Operasällskaps kör. "Tosca tillhör Giacomo Puccinis tre stora operor och representerar den stilistiska trenden av verism. Verism betyder naturlighet, vilket beskriver vanliga människor i vardagliga situationer. Toscas vilda och intensiva thriller utspelar sig under en dag, i juni 1800”, beskriver regissören Seppo Välinen. I pausen intar vi en lättare teatersupé med rostbiffssmörgås och ett glas vin.

Tosca på Vasa Stadsteater.
Dag 5. Söndag 2 februari.: Hemmersgården i Solf, Björneborgs konstmuseum, Sigrid Juselius mausoleum, Lövhuset och hemresa med Viking Line.
Kl. 07:30–09:20 Frukost och utcheckning.
Vårt första stopp blir på Hemmergården i Solf strax söder om Vasa. Hemmersgården var den finlandssvenske poeten och författaren Jarl Hemmers födelsegård. Byggnaden låg tidigare i Vasa stad men ligger på Stundars friluftsmuseum. Här intar vi söndagskaffe medan Stina läser utvalda dikter av Hemmer och berättar om hans författarskap.

Interiör från Hemmersgården och till höger diktaren och författaren Jarl Hemmer (1893 - 1944). Hemmer levde med och skrev om det mörka och det ljusa i tillvaron. Från ungdomsåren finns de vackraste, ljusa, levnadsglada dikterna. I Jarl Hemmers texter finns spår av en olycklig tonårskärlek. Samtidigt var det den besvikelsen som blev öppningen till hans litterära produktion. Han debuterade 1914 med diktsamlingen Rösterna och fick sitt genombrott med diktsamlingen Rågens rike 1922. Hemmer fick Storna Nordiska Romanpriset för En man och hans samvete (om Finska inbördeskriget), utgiven 1931. Han övertog 1933 författarbostaden Diktarhemmet i Borgå där han begick självmord på Finlands nationaldag 1944.

Därefter möter vi författaren Simon Ventus som berättar om sitt författarskap. Simon har precis gett ut andra delen i en kriminaltriologi som han skriver tillsammans med den svenska författaren och rättsläkaren Christina Gustavson. Första delen i trilogin utspelar sig just runt Solf och Vasa. Besöket avslutas med att vi får varsitt signerat exemplar av Simons nya bok Den som offrar sig.

Författaren Simon Ventus. Foto: Förlaget.

Nästa stopp blir på vår hemfärd genom Finland blir i Björneborg. Bara några hus bort från Svenska Klubben där vi intog förmiddagskaffe ligger Björneborgs Konstmuseum. Museet återöppnar den 31 januari efter att ha varit stängt i mer än fem år efter en brand och större ombyggnad. Museet grundades 1984 av den finska konstens viktigaste meccenat under mitten av 1900-talet, Marie Gullichen (1907 - 1990). Marie var arvtagare till Ahlströms skogs- och industrikoncern och använde delar av sin förmögenhet på att stödja bl a Alvar och Aino Aalto som kom att rita Villa Mairea i Norrmark utanför Björneborg. På det återöppnade konstmuseet får vi en guidad visning i den nya basutställningen av Maire Gullichens konstsamling med verk av bl a Helene Schjerfbeck, Magnus Enckell, Ellen Thesleff, Sam Vanni och Lars-Gunnar Nordström. På konstmuseet intar vi även en lättare lunch.

Till vänster Marie Gullichen vars konstsamling vi får ta del av på Björneborgs Konstmuseum bl a Rolf Sandqvists modernistiska verk till höger.

På Käppärä begravningsplats ser vi Juselius mausoleum uppfört till Sigrid Juselius, ett av de märkligaste konst- och byggnadsverken i Norden. Kyrkoarkitekten Josef Stenbäck fick uppdraget att rita mausoleet medan nationalkonstnären Akseli Gallen-Kallela kom att smycka begravningskapellet över träbaronen Fritz Arthur Juselius 11-åriga dotter Sigrid. Gallen-Kallela täckte väggar och tak med symbolistiska fresker.

Juselius mausoleum med Akseli Gallen Kallelas målning Kosmos i bakgrunden.

Tillbaka i Åbo avslutar vi vår Finlandsresa med besök huset hos konstnären Jan-Erik Andersson och hans hustru Marjo Malin uppfört som ett fantastiskt allkonstverk, Lövhuset (Life on a Leaf) på Hirvensaloön. Byggnaden är ett allkonstverk inspirerat av bl.a. Elsa Beskows sagor och med en grundplan i form av ett löv. Inredningen pryds bl.a. av ingjutna utsmyckningar av konstnärskollegor från olika länder. Jan-Erik bjuder på ett glas vin och berättar om byggnaden.

Lövhuset och Jan-Erik Andersson (född 1954). Jan-Erik Andersson utbildade sig vid Konstuniversitetets bildakademi i Helsingfors. Han disputerade där 2008, vari ingick skapandet av helhetskonstverket Life on a Leaf (Lövhuset) i Åbo, en byggnad som han också var bosatt i 2003 - 2021. Andersson har med sina helhetskonstverk uppmärksammats internationellt för sitt och arkitekten Erkki Pitkäranta sökande efter nya former av utsmyckningar inom arkitekltur. Hans helhetskonstverk finns över hela Finland.

Ca kl. 19:30 Ankomst Viking Line Terminalen. Ombordstigning på M/S Viking Grace.
Kl. 20:50 Smörgåsbord i Buffétrestaurangen, däck 10 i fören.
Dag 6. Måndag 3 februari.: Ankomst till Stockholm.
Kl. 05:00–06:15 Frukost i buffétrestaurangen, däck 10 i fören.
Kl. 06:30 Ankomst Viking Line terminalen Stockholm (lokal tid). Transferbuss från Vikingterminalen avgår 06:55 (bussbiljett köps med kort på bussen).
Stina Ekblad.

Stina Ekblad är skådespelerska, ofta verksam med recitation av lyrik, gärna i samarbete med musiker. Hon sammanställde 2009 en diktbox med klassisk svensk poesi i uppläsning av ett hundratal skådespelare. Stina Ekblad har även innehaft en professur i textinterpretation på teaterhögskolan i Stockholm. 2020 utkom hon med en memoar utgående från de dikter som varit betydelsefulla för henne genom livet, "Här brusar strömmen förbi".

Avgångar & priser